/Wicked the musical
That's what it feels like. It feels like I'm a fucking brick in your f*ing game, following your rules. You're a head player in your own game and you're loving it.
You have control.
I don't.
Det gör ont att känna att man är en spelpjäs i någon annans spel. Man spelar med utan att veta reglerna, för dem har Du gjort. Så känns det just nu med killen jag gillar. Jag vet verkligen inte vart jag har honom,
vad ska jag göra?
Förslag?
3