Ne faktiskt inte

Jag pratade precis med en tjejkompis på msn, och sa att jag hade sagt till en killkompis att "visste du att jag var kär i dig i ettan?" Och han svarade o sa att han va kär i mig med då.
Varpå hon, tjejkompisen säger: ja men säg vilken kille som inte blir det?
Ja du, tänkte jag, alla som jag vill ska bli kära i mig till exempel?=/

Vem snodde min tur? Otur i spel, tur i kärlek heter det ju, men jag har otur i båda?! ;)

Ush

Jag mår inte alls bra just nu. i n t e  a l l s:(:(
Killen jag gillar lovar guld och gröna skogar ungefär. Det gör så jävla ont, att han lyckas bryta isen och sakta men säkert börjar få mig att tro på någonting o sedan... sluta bry sig?
Jag orkar inte med fler lögner, fler svek. Jag orkar inte:(

Sextalk

Förspel baby, förspel.. Killar som inte förstår sig på det har långt kvar.
 
3 grejer som gör er till en bättre älskare:

Förspel är A och O, INTE 5 minuters förspel, det kallas inte ens för förspel, utan är tiden det tar att få av sig kläderna ungefär.. Vi vet också att ni inte behöver så mycket mer tid, men för oss tar det lite längre tid att komma dit som ni är efter typ 5 minuter.

Klitoris är ingen könssjukdom (som jag har hört att vissa trott), utan en känslig del av kvinnans underliv som tycker om o stimuleras. Lugnt försiktigt mjukt roterande eller hur nu din kvinna vill ha det, var uppmärksam, ibland känns det pinsamt att prata om det, så var uppmärksam på vad hon verkar njuta av o fråga om du vill..

Sex är inte som på porrfilmerna.

Du

Du håller ju nästan aldrig vad du säger, så hur kan du förnärmat fråga om jag inte litar på dig?! Vad tror du? Ta inte illa upp, ta bara åt dig och snälla gör något åt saken.
It kills me

Jäkla depression

Det är ingen, ingen, som vet det. Depressioner tas antingen inte på allvar, eller så tas de på för stort allvar känns det som. Om jag skulle säga det till någon skulle de nog säga, oo jag vet hur det känns, jag har också såna dagar. Skulle jag förklara ordentligt känns det som att de skulle tycka att jag är ett psykfall:(:( Gömt bakom ett socialt leende yttre. Ett lurendrejeri. Fejk. Känns som att många skulle backa undan, försvinna. Även om jag vet att de som gör det inte är de riktiga vännerna så skulle det förstöra den falska självkänslan jag byggt upp, baserat på hur många ytliga kontakter jag har.
Det låter som att jag är ett psykfall, haha. Vad jag menar är att jag äälskar att umgås med folk, älskar att skapa nya kontakter, och jag mår jättebra av att göra det. Inget fel i det, eller hur? Problemet är att jag inte klarar av att stanna och bygga starkare vänskaper, utan måste vidare och lära känna fler, för det känns bra. Vilket ju självklart gär att allt är ytligt, och jag har ingen riktigt nära vän. Jag låter det inte ske? Jag släpper inte in någon. Och jag vet faktiskt inte varför.
Depressionen kanske. Den som hinner ikapp mig när jag inte har tusen saker att göra, eller när jag mått bra en längre stund. Smyger sig in och gör sig påmind. Smyger sig in och gör så att jag skär av vänskaper innan de går för långt. Genom att tjura eller dra mig undan. Då hjälper det ju att jag har så många kompisar, jag kan fördela tiden på alla och inte umgås för mycket med någon. Smart.
Eller kanske inte.
Jag saknar en bit.
Många. Jag känner inte att jag hör hemma med de flesta som jag umgås med, och de jag känner att jag hör bäst ihop med bor alla ganska eller väldigt långt bort. =/

Kärlek /jag


Haha klockrent..:P

Jag satt och pratade på msn med en killkompis, och berättade att vi köpt en uppblåsbar penis till en tjejkompis, och att det var en klockren present till henne. Han sa att han iaf inte hade uppskattat en sådan. Jag sa att jag nog aldrig hade kommit på tanken att köpa en sån till honom heller...:P Bra, tyckte han.. Då föreslog jag självlysande kondomer, varpå jag får världens mest klockrena kommentar tillbaka:

Ne det låter onödigt, jag vet vart jag har den ändå

Hahahaha;)

Puss!

Say Whaaaat?!

Ja de va ju också ett sätt att vakna på. Vi tar det från början:
Igår träffade jag mitt "ragg" en stund, hände inget vi var bara på stan. Sen när han stack så började vi messa o så, o så skickade jag en bild på.. ja, mig i underkläder helt enkelt, bara överkroppen iofs men..:P
O imorse vaknade jag av ett sms som sa att hans jobbarkompis (som jag för övrigt känner väldigt bra...) Hade råkat se bilden. Men han kände tydligen inte igen mig.
Say Whaaat?!
Haha jaja..

;)
Puss!

Jag saknar

Jag saknar dig
ditt leende som alltid når ögonen på det där charmiga sättet
dina ögon, alltid busiga och glada
din famn, varm, underbar
ditt hår, mjukt busigt underbart
dina armar runt mig och dina läppar mot mina

Hmm....

Kärlek som bygger på vänskap är bättre än vänskap byggd på kärlek.
Jag är glad över att ha dig som vän, vill inte förlora dig som vän.
Vi får se vad som händer
Tack för allt du är för mig

Aldrig

Jag har sagt det förut men seriöst, jag vill aldrig mer släppa in ngn eller få känslor för ngn. Inte förrän personen i fråga uppvaktad mig ett bra tag, jag orkar inte bli sårad igen:(

Ibland

Vill jag ta livet av mig

Pieces

Jag hade sex med den där vännen, och vänskapen är förstörd, mer än var den var efter att vi bara hånglat. Ångrar jag det? Egentligen inte, och jag tror inte på att ångra sig. Gjort är gjort och man blir deprimerad av att ångra och tänka på alla "men tänk om..?"
Men jag saknar vår vänskap, som nu är fläckad av missförstånd, bråk och.. krav? Ett annat synsätt. Mindre accepterande?

Vad göra?

I don´t

I don't want to live like this


Jaja

Jag e kass på det här ibland. Har lite smaskiga detaljer, berättar mer sen...:P

Puss!


förresten...

Det jag skrev om förut. Den jag har en crush på, och inte ville förlora vänskapen med. Det är redan för sent:( Varför blir det alltid så? Vi hade en jättehärlig vänskap, och så strulade vi, och så blev någonting förändrat? Även om vi inte menade något med det, så är det ändå något som är förändrat. Jobbigt:( Men vi är fortfarande bra vänner, men ni fattar kanske..?

Kram:)

Förlåt

Jag har varit kass på att uppdatera på sistone, har bara inte orkat faktiskt.
Nu har det hänt en hel del. Trots att jag saknar Honom har jag nästan kommit över honom. Makes sence? Ingen aning, men det är så det är iaf.
Och så har jag ju fått ett annat "ragg". Väldigt söt men kan vara ganska barnslig ibland. Problemet är att när vi har strulat så har han försökt få in handen innanför mina byxor, o jag har inte tyckt att det känts rätt, så jag har tagit bort den, men han fattar inte. Vad ska jag göra?! Säga det till honom? Hur??
"Ursäkta, vi kan nog inte ha sex för jag kan vara fruktansvärt obekväm i den situationen, o det känns inte rätt nu..? Men jag hånlgar gärna med dig."

Uuuush. Vad göra liksom? Vill på något sätt gå ganska lugnt fram med honom för jag känner honom inte såå bra än.
Tror jag e rädd för att inte ha/få ha kontroll. Med Honom hade jag ingen kontroll, han skulle ha de hela tiden, utan att försöka göra sig märkvärdig, men de var bara så. O det fick mig att känna mig utnyttjad, o de vill jag aldrig känna mig igen. Kanske e därför..?

Men fan min P-ring! Skulle satt i den i lördags, men orkade inte o ville göra de när jag hade tid så jag kunde få den o sitta rätt o så, men har fortfarande inte satt i den, vilket betyder att jag inte får ha sex på en vecka. Vilket e dumt, om jag nu skulle vela ha det med mitt "ragg" (vet inte va ja ska kalla honom:P).
Trassel:P

Lovar att hålla er mer uppdaterade nu:P

Puss!
/me

RSS 2.0